I flera dagar har jag gråtit och skrattat högt för mig själv. Mest gråtit av lycka och av sorg. På stranden, vid poolen, på toaletten, i soffan – överallt. Tack vare Fredrik Backman och hans debutroman ”En man som heter Ove”. Har ni läst den? Om inte – gör det! Jag läser extremt snabb när jag kommer in i något. Men den här boken valde jag till och med trots min uteslutande brist på tålamod att läsa i slowmotion bara för att jag ville suga på vartenda ord för den är så obeskrivligt genomtänkt och välskriven. Jag vill ha mer från Fredrik – NU.