Petra Tungården

Det känns banalt att skriva om ytliga saker som sitt hem efter en sådan här händelse. Och att vardagen bara ska rulla på som vanligt. Tänk vad delar av världen går igenom varje dag – fy fan för den ondskan. Fy fan för hjärtlösa människor, det går inte att förstår eller ta in. Sitter på planet och sett hela instagramflödet fyllas av bilder från kärleksmanifestationen som hölls idag.

Så mäktigt med en sådan kärleksfylld enad stad <3 Heja och länge leve Kärleken!

Här är ett tidsinställt inlägg som jag skrev innan resan och som egentligen skulle publiceras igår.

_______

Fotograf: Jesper Florbrant 

I senaste numret av Metro Mode så får ni spana in hemma hos mig. Snart börjar vi bli klara, men det är fortfarande en hel del saker kvar. Älskar verkligen den här lägenheten så otroligt mycket, tror det är på grund av takhöjden, alla unika detaljer och dess rymd.

När vi öppnade upp deras sovrum och förvandlade till kök frigjorde vi så mycket yta och fick ett helt annat ljus in till lägenheten.

Skulle vilja köpa en ny lägenhet bara för att ha som projekt. Jag både älskar och hatar att renovera. Jag tycker det är så häftigt när ens vision blir till verklighet.

Om ni vill läsa tidigare inlägg om renoveringen – klicka här!

Det som är kvar att fixa är:

• Nya Gardiner (ska beställa dem pÃ¥ mÃ¥ndag).
• Taklampa över vardagsrumsbordet. Vill helst ha en frÃ¥n Roll & Hill. Behöver hitta nÃ¥gon jävligt grym elektriker som kan lösa det med vajrar pÃ¥ nÃ¥got sätt dÃ¥ vi inte kan borra i takmÃ¥lningen.
• Nya vardagsrumsstolar. TvÃ¥ av dessa har pajat i ryggen och gÃ¥r knappt att luta sig mot.
• Lite sugen pÃ¥ att skaffa ett annat underrede till vardagsrumsbordet. Men svÃ¥rt att hitta nÃ¥got som klarar den vikten.
• Glasvägg till badrummet.

Nu bär det av hemåt. Känns konstigt att åka hem till ett skadat Stockholm och Sverige. Det som värmer i hjärtat är allas engagemang och spridningen av kärlek i sociala medier <3 Och det känns som att allas hjärtan istället öppnats ännu lite mer, istället för att stängas. Det är fint i mörkret.

Vi ses om några timmar Stockholm <3 

Det känns så orealistiskt och obehagligt att jag igår morse vaknade upp orolig för att vi befann oss i en stad så nära Syrien och flygplatsen USA precis bombat under natten. För några minuter när nyheten nådde mig kände jag mig otrygg och osäker, en känsla som jag aldrig upplevt eller känt i Sverige. En känsla som kändes helt obefogad senare på eftermiddagen.

Sedan några timmar senare på eftermiddagen når beskedet oss. Och den tryggheten är som bortblåst. Helt plötsligt är min hemstad inte säker längre. Jag smsade alla mina nära och kära direkt för att se att de var okej. Men den hjälplösheten och ovissheten att inte veta vad som händer i sitt eget land är otäck. Tänk vad alla flyktingar går igenom varje dag. Människor som flytt för sina liv, men fått lämna delar av sin familj kvar i förödelsen. Där satt vi på en uteservering i solen helt ovetandes när nyheten nådde oss medan våra kompisar satt inlåsta på sina kontor och grät i panik. Vår befolkning sprang för sina liv på vår mest kända shoppinggata. Surrealistisk. Orättvist.

All kärlek till de drabbade <3

 Ta hand om dina nära och kära. Och sprid mer kärlek än någonsin. Kärlek vinner över ondska i slutändan, även om det känns långt borta just nu. Glöm aldrig det <3