Jag och Markus flög direkt från Palma till Köpenhamn. Eftersom Mathilda och Robins föräldrar har landställe i Åhus så var det smidigast. Då vi kom fram sent på kvällen så bestämde vi oss för att stanna en natt i Köpenhamn och spendera förmiddagen där. Jag orkade inte riva upp mina väskor så jag gled runt i gårdagens skrynkliga reseklänning.
Det var längesedan jag och Markus strosade på stan tillsammans. Det var så mysigt att bara hålla handen och fönstershoppa. Självklart tvingade jag in honom på Gucci för att låtsasshoppa lite.
Provade de här brillorna från Gucci. Men fick 0 stilpoäng av Markus. Han tyckte jag såg ut som en raffig tant.
Sedan strosade vi vidare. Jag älskar Köpenhamn, måste åka dit oftare. Tycker de har så bra butiker där och att staden är så vacker och mysig.
Hittade de här spaceade sandalerna från Chloé på rean. Men de fanns bara kvar i storlek 36.
Min stiliga karl.
Sedan bad jag Markus ta en bild på mig – det resulterade i 3, haha.
Det finns en himla bra vintagebutik in på en liten bakgata precis vid ströget.
De hade bland annat precis fått in den här skimrande drömmen från Gucci. Med en skimrande prislapp såklart. Drömma kan man alltid göra.
Så fint med alla färgglada hus.
Var så klart inne i Gannibutiken. Blev inspirerad av den gula ramen runt deras kampanjbild som prydde väggen.
Sedan sprang jag bort till Beau Marché. Hittar alltid så mycket ögongodis i den butiken. I butiken kan man få en lunch på deras uteservering utanför eller ett glas vin (eller flera). Konceptbutiker for the win.
Sedan sprang jag tillbaka till resturangen runt hörnet där Lorpan väntade på mig snällt medan jag checkade av några butiker.
Sedan beställde vi in en jädrans massa smårätter. Kommer leva på Pimientos de Padron i Marbella, alltså de gröna paprikerna som man steker i massa olja och kryddar ordentligt med flingsalt alternativt kör in i ugnen.
Sedan var det dags att bege sig till stationen. Markus tycker att det är en fröjd att resa med mig. Jag hade ju som sagt varit och plåtat med Lisa innan så hade ju sinnessjukt mycket packning med mig. Sedan blev tåget inställt på obestämd tid i samma minut som det skulle avgå. Så vi fick vänta i två och halv timme nere på perongen utan information. Har inga problem med att vänta, olyckor eller signalfel kan ju ske. Men avskyr när man inte får någon information. Vi vågade inte ens springa upp på toaletten ifall tåget plötsligt skulle komma.
Plötsligt ropade de ut att tågen började gå igen till Sverige, fast om fyra minuter på ett annat spår. Det blev kalabalik. Alla som stått och väntat på sina inställda tåg hade samma slutdestination och pressade sig ner i gången. Då var Markus halvglad över bagaget. Tycker synd om alla barnfamiljer och folk med barnvagn som inte hade en chans.
Tillslut kom vi fram iallafall. Slutet gott allting gott.