Petra Tungården

Efter sista plåtningen hade Sanna, världens bästa Palmaguide, bokat upp oss på en sen lunch på beachcluben Cap de Falco. Ett riktigt smultronställe som jag egentligen borde hålla tyst om. En undangömd pärla som ligger cirka tjugo minuter från citykärnan. Inte nog med att locationen var förtrollande, maten och cavasangrian får också högsta möjliga poäng.

Man blir ju glad av alla färgglada ballonger som dinglar ner från träden.

Något som verkligen gjorde mig glad var Spaniens nationaldryck, deras förföriska cavasangria som slank ner som vatten.

En förrätt helt i min smak. Vattenmelon med fetaost och pesto, gratinerad chevré, aprikoskräm med kanderade nötter och parmaskinka med ett tjockt lager parmesan. Ja, tack.

Vilken bondbrud hon är Valerie. Den här bikinin är från hennes kommande kollektion. Japp, jag har redan lagt en order!

Resans dream team, minus Ellos brudarna och det fantastiska gänget bakom kameran <3

Susanne, Valerie, Sanna, Linda, Sabina, Sofi och Linda.

Jag blir tokig på min dator. Ingenting fungerar just nu. Startskivan är full, airdrop och icloud fungerar inte. Så får inte över mina bilder från mobil till datorn. Så nu orkar jag inte lägga mer frustration på det. Så istället struntar vi i vad jag gjorde i Palma och drömmer oss bort till en annan tid och plats – Villa la Madonna, Piemonte, Italien.

Här med min fina Lorpa innan avfärd. Vi bodde ju på ett litet boutique hotell, Villa del Borgo, en femtonminuters bilresa från Villa la Madonna.

Jag har hört och sett så mycket om det här magiska lilla hotellet. Framförallt av Limpan, är dotter till en av grundarna, som pratat varmt om det här paradiset.

Det är beläget så vackert, mitt bland alla vinrankor med en helt öppen vy ut över landskapet.

Vi började med en fördrink. Bästa kompisar matchar sina skor, det är sedan gammalt.

Ingen rundtur utan ett glas cava i handen.

Hörni här var man inte blek.

Sedan traskade vi runt bland alla vinrankor. Exemplariskt skoval.

Lorpan kan det där med att välja rätt skor för rätt tillfälle.

Vi blev verkligen tagna med storm. Så vi har redan bokat in oss på Villa la Madonna för nästa år, haha. Det är så fullbokat redan.

Sedan hällde vi i oss de sista bubblorna som fick Sara och Daniel att bubbla upp.

Sedan ville jag ta en ”fin” bild vid poolen. Men…

Då tyckte Markus att det var slut med stela poserande bilder och började kittla mig istället.

Faktiskt väldigt begåvat att kittla sin tjej som står och balanserar i styltor precis vid en poolkant, haha. Glad blev jag iallafall.

Sedan var det dags att slå sig ner till bords.

Vi drack ett riktigt bra rödpang som Danijel hade tjatat om hela resan.

Det är en fast meny varje kväll bestående av tre rätter. Först ut – smaskiga kolhydrater och tryffelregn.

ÄLSKAR TRYFFEL.

Nu till kvällens höjdpunkt – charmtrollet med en pipa som får en att trilla av stolen. Dessutom är den här gamla vinboden som de hittade på en lokalmarknad som numera kommer och gästspelar på stället en riktigt charmör. Han sjunger verkligen från hjärtat. Man ser i hans ögon att det är det absolut bästa han vet att stå där i strålkastarljuset.

Det är så häftigt med ställen som skapar minnen. Minnen som du inte kan köpa dig till. Det spelar ingen roll hur fin inredningen är, hur gott det doftar, hur serviceminded personalen är. Det som skapar minnen är det som sticker ut, det oväntade, det som inte går att ta på.

Jag hade verkligen ett av mina livs bästa kvällar den här aftonen. Det var som att kvällen var förtrollad. Hela kvartetten var på sitt absolut bästa humör.

Sedan avslutade en av servitörerna hela showen med att bränna av en duett.

Sist ut var den här godbiten som slank ner illa kvickt.

Japp, det var allt för den gången. Men vi kommer tillbaka 2018 <3

 

De här dagarna har känts som en enda lång fantastisk dag. Trodde vi skulle ha lite mer tid mellan alla plåtningar, inspelningar och aktiviteter, annars hade jag preppat massa inlägg innan. Men det har varit fullt ös från morgon till kväll, inte en sekund över, så dessvärre har bloggen blivit lidande. Så stressande, men ibland får det helt enkelt bli så. Däremot har jag iallafall fått en massa ny inspiration och pepp av att hänga med alla coola donnor på den här resan. Sanna Fischer som jag jobbade med förut har ju flyttat till Palma och hon har hjälpt till och planerat alla aktiviteter – så allt har varit riktigt bra uppstyrt.

Vi är har alltså varit på Mallis för Ellos räkning för att plåta för deras kommande träningskollektion för våren med Sofi Fahrman i täten.

Nu ska jag bänka mig framför datorn och ge er min fulla uppmärksamhet innan det bär av hemåt!