För någon helg sedan åt jag middag med ett riktigt dream team. Här är några av kvällens lagspelare – Joanna, Biderman, Snarro och min fabulösa Martin. Kan vi prata lite om hans bländande laxrosa kavaj i sammet? Skulle vilja ha kavajen som puff hemma i vardagsrummet, haha. Så fin färg!

Haha, lite skev bild. Men här är några av livets härligaste tjejer. Älskar dessa godbitar till månen och tillbaka. Hur fräsig är inte Carro i sina nätstrumpbyxor? Blir så glad av att se henne i klänning, haha. Då känns kvällen extra festlig, då vet man liksom att det är party.

Okej, kan vi prata om Le Rouges mat? Inte varit där på superlänge. Blev så chockad över hur grym menyn var. Jag delade förrätt med några – först ut rostade jordärtskockor. Japp, jag säger det rätt ut: ”munknull”. Haha, ursäkta ordvalet men kommer inte på ett mer målande ord för att beskriva rätten.

Förätt due. Okej, allt som är friterat och innehåller smällt ost som rinner ur sig vill man ju bara sätta tänderna i. En carpaccio med friterade ostbollar av något slag. Ja, tack!

Och det här mina vänner är en hel röding med ugnsrostade lila morötter. Varför inte? Brukar alltid äta kött – men försöker dra ner på det. Och den här pjäsen var faktiskt minst lika god som en köttbit. Att den hade simmat runt i en jäkla massa smör och dill i ugnen gjorde inte saken värre. Hade även gärna stoppat ner serveringsfatet i väskan och tagit med mig hem. Så fint! Älskar restauranger som har matchat porslin – så varje ny rätt blir som ett kinderägg, en överraskning i sig.

Efter middagen begav vi oss till Mono och festade som att det inte fanns någon morgondag. Haha, sedan avslutade vi aftonen på McDonalds. Hur kan man ens avsluta på donken efter en sådan middag? Haha! Kan inte minnas sedan jag smällde en fyllemeny. Men nu har jag iallafall skapat ett nytt minne som jag förhoppningsvis kan leva på i något år.

Lördag. Jag ska inte ljuga, jag var lätt skakis efter gårdagens bravader. Men jag klarar liksom inte att ligga inne en hel lördag för att jag är bakfull. Det känns inte rättvist mot allt livet har att erbjuda, haha. Om det inte är riktigt nödfall, då är det okej att nyttja ett av de passkorten. Så jag släpade med en lika bakfull pojkvän till Dusty Decos butik i hornstull.

Jag älskar verkligen Dusty Decos känsla för färg och form. Och hur de stylar de mest oväntade möten på. Om varje sak hade stått var för sig hade jag kanske inte velat ha allt – men sättet de inreder på får mig att vilja köpa upp hela butiken.

Jag och Markus hittade en lampa som fick mig att gå upp i brygga – den är faktiskt helt perfekt för vårt vardagsrum. Minns ni att vi letat efter en taklampa (läs det inlägget här)? Men dessvärre inte idealisk för vår ekonomi för tillfället. Men kanske en gemensam julklapp till oss båda? Sedan åt vi lunch i nyrenoverade Hornstull – vad fint det börjar bli där.

På fyllan dagen innan bestämde vi oss för att en lördagsmiddag hemma hos oss vore ju på sin plats. Och så blev det. Så rolig afton – alla var involverade i middagen, som också tog en jävla massa timmar att ro i hamn.

För att Freddie hade nämligen svängt förbi Hötorgshallen och handlat den här oblyga skapelsen. Som vi sedan avnjöt till tryffel potatispuré, ugnsbakade grönsaker, rödvinsås och rödpang såklart!

En förbannat bra helg med andra ord. Den tackar vi för livet.