I förra veckan hade jag en hattfest hemma. Innan man har fest är det viktigt att man kommer i feststämning. Kvällens partybidrag fick Flos lampan stå för som blev pyntad med massa serpentiner.
Ja, och sedan är det oerhört viktigt att plasta in (och om) sådant man tycker extra mycket om och håller kärt (läs: MARMOR). Så köksön åkte på det. Gladplastad så det sjöng om det. Nästan ett paket åt bjässen upp. Heja gladplast! Dessvärre blev det motsatt effekt då alkoholen rann ner mellan plasten och istället marinerade min ö i sprit. Men det torkade och löste sig dagen efter.
Sedan kom första gästerna bästa Fanny och härliga Viola. De var oskuld och synd.
Sedan kom fler härliga vänner. En Gran och en hiphopare anslöt.
Ingen fest utan en prinsessa.
Upprörd stämning när Sara dök upp på festen utan hatt.
Sedan fick vi sällskap av både Mexico och fjällen.
Hola ladies trouble just walked in.
Sedan kom det lite mer vänner…
Som var taggade till tusen..
Ja, och sedan blev det någon form av dans…
För vissa iallafall…
Medan andra fokuserade på att bjuda på shots…
Eller pussas i toalettkön.
Ja, eller redigera härliga selfies…

Sedan traskade hela gänget ner till V och cotailbaren där världens bästa DJ Stocks spelade kvällen till ära. Det blev dans i sofforna och på borden till ljuva toner av 80-tal. En sinnessjukt lyckad afton om jag får säga det själv. Det här med fest hörni, det kanske man borde jobba med. Älskar ju till mina föräldrars bittra minnen att ställa till med fest och har alltid gjort. Det är något magiskt med rätt stämning och folk som barra sipprar ut endorfiner och lycka som gör mig helt varm och tillfredsställd i själen.