Jag blir tokig på min dator. Ingenting fungerar just nu. Startskivan är full, airdrop och icloud fungerar inte. Så får inte över mina bilder från mobil till datorn. Så nu orkar jag inte lägga mer frustration på det. Så istället struntar vi i vad jag gjorde i Palma och drömmer oss bort till en annan tid och plats – Villa la Madonna, Piemonte, Italien.

Här med min fina Lorpa innan avfärd. Vi bodde ju på ett litet boutique hotell, Villa del Borgo, en femtonminuters bilresa från Villa la Madonna.

Jag har hört och sett så mycket om det här magiska lilla hotellet. Framförallt av Limpan, är dotter till en av grundarna, som pratat varmt om det här paradiset.

Det är beläget så vackert, mitt bland alla vinrankor med en helt öppen vy ut över landskapet.

Vi började med en fördrink. Bästa kompisar matchar sina skor, det är sedan gammalt.

Ingen rundtur utan ett glas cava i handen.

Hörni här var man inte blek.

Sedan traskade vi runt bland alla vinrankor. Exemplariskt skoval.

Lorpan kan det där med att välja rätt skor för rätt tillfälle.

Vi blev verkligen tagna med storm. Så vi har redan bokat in oss på Villa la Madonna för nästa år, haha. Det är så fullbokat redan.

Sedan hällde vi i oss de sista bubblorna som fick Sara och Daniel att bubbla upp.

Sedan ville jag ta en ”fin” bild vid poolen. Men…

Då tyckte Markus att det var slut med stela poserande bilder och började kittla mig istället.

Faktiskt väldigt begåvat att kittla sin tjej som står och balanserar i styltor precis vid en poolkant, haha. Glad blev jag iallafall.

Sedan var det dags att slå sig ner till bords.

Vi drack ett riktigt bra rödpang som Danijel hade tjatat om hela resan.

Det är en fast meny varje kväll bestående av tre rätter. Först ut – smaskiga kolhydrater och tryffelregn.

ÄLSKAR TRYFFEL.

Nu till kvällens höjdpunkt – charmtrollet med en pipa som får en att trilla av stolen. Dessutom är den här gamla vinboden som de hittade på en lokalmarknad som numera kommer och gästspelar på stället en riktigt charmör. Han sjunger verkligen från hjärtat. Man ser i hans ögon att det är det absolut bästa han vet att stå där i strålkastarljuset.

Det är så häftigt med ställen som skapar minnen. Minnen som du inte kan köpa dig till. Det spelar ingen roll hur fin inredningen är, hur gott det doftar, hur serviceminded personalen är. Det som skapar minnen är det som sticker ut, det oväntade, det som inte går att ta på.

Jag hade verkligen ett av mina livs bästa kvällar den här aftonen. Det var som att kvällen var förtrollad. Hela kvartetten var på sitt absolut bästa humör.

Sedan avslutade en av servitörerna hela showen med att bränna av en duett.

Sist ut var den här godbiten som slank ner illa kvickt.

Japp, det var allt för den gången. Men vi kommer tillbaka 2018 <3

Jag har ju såklart glömt att posta de sista bilderna från vår Italien resa. Eller jag har massa bilder kvar, ska försöka få ut alla den här veckan. Men innan jag glömmer det vill jag verkligen bara passa på att ge ett stort tack till min kompis Louise som börjat jobba på In Italia som skräddarsyr resor till Italien och hjälpte oss boka hela semestern. Det här var ingen sponsrad resa. Men däremot har vi fått lite extra hjälp med bokningar och service i världsklass.

Louise har verkligen varit så hjälpsam och sett till att vi hamnat på de absolut bästa restaurangerna och ansvarat för att vi sett det man måste se – dessutom fick vi panikhjälp när väderapparna visade storm och ösregn i Como de resterande semesterdagarna. Vi bestämde oss för att strunta i våra sista nätter i Tremezzo, checka ut ur lägenheten tidigare och köra fyra timmar bort till Piemonte där solen sken. Då hjälpte Louise kollega oss att scanna av hela Piemonte för att hitta ett ledigt ställe som vi kunde bo på de sista tre nätterna. Han hittade ett litet nyöppnat boutique hotell, Villa del Borgo som är ett av de mysigaste hotellen jag bott på. Blev så bra kompis med Patrizia och Dario som hade hotellet.

I Tremezzo hade vi hyrt en lägenhet som låg precis vid vattnet, supercentralt och var helt nyrenoverad. Bäst av allt? Överkomlig prislapp!

Tips, tips, tips!

Vill ni kika närmare på hur vi bodde kan ni klicka här!

Som sagt jag vill verkligen bara ta tillfället i akt att tacka från mig, Sara, Daniel och Markus <3 Vi kommer till hundra procent åka med er igen!

Som sagt sista kvällen öppnade sig himlen och det blixtrade var och varannan minut.

Blev ganska glad när vi möttes av den här utsikten efter fyra timmars bilresa. Pangutsikt och sol!

Hotellet var så när på fullbokat. Det enda som fanns ledigt var deras svit, så vi bestämde oss för att dela på den. Så vardagsrumssoffan fick agera bäddsoffa. Hotellet är en ombyggd gammal kyrka. Det hade öppnat tre månader tidigare, så allt var sprillans nytt.

Rummets pärla? Badrummet!

Den här sänggaveln förtjänar ett blogginlägg för sig. Dessutom blev jag förälskad i sänggaveln. Vi lyckades iallafall flirta till oss the master bedroom.

Vi slängde av oss kläderna och sprang ner till poolen.

Och beställde lunch ner till poolen som Dario slängde ihop till oss. Kändes verkligen som man bodde hemma hos ett mysigt par som tog hand om en.

Sedan svidade vi om…

Och traskade ner för kullen in till stan.

Patrizia hade tipsat om ett hennes favoritställe i Canelli, Enoteca. Jag grundade med en risotto till förrätt som inte var av denna värld.

Blev så glad när jag insåg att jag skulle få ner hela varmrätten också, då den var i perfekt storlek efter min tämligen tunga förrätt. Jag hade beställt anka. Rätten innehöll alla smaker, minns första tuggan som att det var igår. Den var söt, syrlig och smakade vilt.

Sedan avslutade vi middagen med grappa och delade på den godaste efterrätten jag ätit hela mitt liv. Det var en vispad pannacotta med kolakräm. Alla var överens – det var det godaste sötsaken vi ätit.

Sista kvällen blev vi tipsade om att prova på en nyöppnad bar ett stenkast bort från vårt hotell Villa del Borgo som är belägget i Canelli. Så vi bestämde oss för att gå dit och ta en aperitif innan middagen.

Vårt hotell låg högst upp på en kulle. Vägen ner är kantad av hus i alla regnbågens färger. Min favorit? Den här magnifika trädörren i kombination till den turkosa väggfärgen!

Sara och Danijel var lika tjusiga som vanligt.

Vår första anhalt, Civico 15 som Patricia på vårt hotell tipsat om. Jag älskar att bo på små boutique hotell, det är så mycket trevligare än att bo på större komplex. Man får verkligen en helt annan relation och känsla för boendet. Pratade med både henne och Dario som skötte hotellet minst en kvart varje dag.

Så mysig bakgård.

Hur glad blir man av all färg överallt?

Så himla mysig bar. Ser ut som någon byggt ihop den på sin bakgård.

Drinkarna var farligt förföriska. Den här bellinin rann ner som vatten i strupen.

Markus beställde en GT med hendricks (och gurka såklart!). Tycker gin och tonic är godare med svartpeppar och gurka än citron.

Den här magiska tallriken med snacks fick vi på köpet. Kan vi prata om det varma friterade brödet med blåmögelost? Det smälte i munnen!

Boyz <3

Hade gärna smugglat med mig Saras väska från Stella McCartney med mig hem i bagaget.

Sedan var det bara att ta av sig klackarna igen och traska upp för backen för att bege oss till nästa stopp.

Här är förresten hotellet vi bodde på utifrån, Villa del Borgo. Halva hotellet är en del av en gammal kyrka, det är totalt nyrenoverat och bara tre månader gammalt. Byggnaden är så pampig.

Dario hade tipsat om Ristorante Donna Selvatica som låg belägen i en borg med utsikt över alla vingårdar.

Var lite svårt att fånga den här pittoreska vyn på bild då det börjat mörkna. Men oh la la.

Sedan rev vi av en tryffelbonanza som hette duga. Vore inte allt för konstigt om mitt inre hade förvandlats till en tryffel efter vår vecka i Italien.

Fyllda pastaknyten med… wait for it…. tryffel!

Sedan beställde Danijel in något sagolikt. Ett ägg (kokt i bourgogne vin, på något sätt om jag inte minns fel) med svampkompott och parmesansås.

Det var ingen dålig grappa samling de satt inne på heller.