Jag blir sällan arg. Men om det är någon gång jag fullkomligt lackar ur fullständigt så är det när det går dåligt för mig i sportevenemang, spel, i skolan – ja, allt man kan tävla i. Jag tävlar sällan mot andra, oftast mot mig själv. Och jag kan bli så fruktansvärt arg. Idag när det gick käpp rätt åt helvete på surfingen var jag tvungen att gå upp och sätta mig på stranden och ”andas”. Ta djupa andetag för att inte kasta brädan rakt åt skogen och skita i allt.

Jag vet inte vart den här instinkten kommer ifrån. Jag har alltid varit så, så länge jag kan minnas. Från gympan i skolan till basketen. Och så har jag fruktansvärt dåligt tålamod och vill att allt ska hända direkt. Så jag antar att det här är sjukt bra träning för mig. Min meditation. Andas, börja om – släpp allt.

Är ni likadana? Vad gör ni när det går åt helvete?