Hur fin är Arlas nya reklamfilm? De frågade om jag ville publicera den i bloggen och jag kände bara så rätt, mitt i prick. Den fick mig att reflektera.

När stannade jag senast upp och klappade mig själv på axeln?
När balsamerade jag själen?
När stängde jag av allt och bara var? Jag kan inte minnas sist.
När kände jag lugn?

Tänk hur mycket vi misshandlar oss själva? När vi egentligen borde vara vår egen bästa vän. Om jag råkar göra ett misstag så är jag alltid den första att kritisera. Jag kan sparka och svära åt mig själv. Eller om man gått upp några kilon för man inte hunnit med. Man har sovit för lite, jobbat för mycket och ätit alldeles för stora mängder och på tok för sent. Sedan har man mage att klaga och skälla på sig själv när vågen visar plus. Allt detta egentligen bara för att fylla kroppen med energi så den ska orka. Orka hålla maskineriet igång som ständigt får jobba på högvarv, när kroppen egentligen borde få ta rast och andas ut. Kugghjulen som bara rullar på, trots att de behövts oljats in för längesedan.

Jag har en tendens att hela tiden intala mig själv. Efter det datumet, då kommer det bli lugnare. Men det blir aldrig lugnare. Men nu efter den 4:e november har jag bestämt mig för att inte bara balsamera själen, jag ska göra en förbannat extra mjukgörande inpackning för både kropp och själ. Finna lugnet. Komma ner i varv. Landa. Se över min själs kondition. Ta sovmorgon. Inte vara överallt hela tiden. Våga säga nej.

Läste Mia Törnbloms: 10 steg till bättre självkänsla och kände extra starkt för detta:

Välj för din skull – inte för andras

Välj att göra det du själv vill hellre än att prestera för att andra ska bli imponerade. Med god självkänsla följer vi våra egna drömmar och önskningar.

Självklart påverkas vi av vad andra tycker och tänker men försök att strunta i det och att styra ditt liv efter andras önskningar! Många vågar till exempel inte tacka nej till en chefsposition trots att de kanske inte vill ha den. Det krävs självkänsla att tacka nej till något som ger högre status och mer i lön. Har du ett yrke som du tycker om och vill ha eller är det så att du egentligen vill göra någonting annat men stannar kvar för att andra tycker att det är ett statusyrke?