Petra Tungården

I lördags var vi förbi vår fina lägenhet. Minns ni att jag hade hittat en grym hantverkare som jobbat med gipsstuckaturer hela sitt liv? Annars kan ni börja med att läsa det här inlägget om hur jag hittade Sven Hyllander (klicka här). Tack google för att du finns och tack för att du hjälpte mig hittat ”the shit” på gipsstuckaturer Sven.

Okej, hur fint blev det här? Varenda litet hörn är perfektions måttat. 
Så glad att vi ändrade till den här stuckaturen i sovrummet istället. Vi beställde en annan först, men sedan ångrade jag mig i sista sekund. Stuckaturerna lyfter verkligen rummet. Det gick från att vara en cheeseburgare till en middag på Grand Hotell. Idag är Sven där och monterar takrosetter och stuckatur i hallen. 
Vilket jävla pillerjobb att få varje hörn att passa. 
Sedan ska ju allt målas in och då kommer det bli ännu finare tro det eller ej.
Det här ska alltså blir vårt kök. Längtar så satans mycket efter vårt kök från Ballingslöv. Så taggad på ett sprillans nytt superkök med gott om plats. Minns ni hur det kommer se ut?
Tadaaa! Vi har faktiskt beställt den där lampan som vi funderade på från Lee Broom. Läs ruinerad grande. 
Tyckte att den här stuckaturen gjorde sig mycket bättre i köket. Lite hårdare liksom. 
Sedan ska dörröppningen byggas in med lister likt original. Som ni kanske förstår ryker också den skrikgröna kulören. 
Snajsigt eller hur! Vad tycker ni ska man måla färg hela vägen upp eller lämna en vit kant? Det ser ju ut att vara högre i tak om man målar hela vägen upp till stuckaturen.
Sedan kommer det bli stuckatur ovanför dörrkarmen åt båda hållen och trälister runt.
Haha, tror inte jag hade klarat att få upp listerna själv. Krävs nog en viss övning och fingerfärdighet och kanske det viktigaste tålamod.
Jag hade nog mest sett ut så här och velat kasta stuckaturen på någon.
Det var någon som frågade varför vi inte bodde där nu. Just nu har vi har inget badrum eller kök. Allt är utrivet och måste byggas upp igen. Men snart så får vi flytta in – längtar så förbannat mycket. Eftersom Sven visade sig vara så fruktansvärt duktig bestämde vi oss för att sätta upp stuckatur i hallen med och en takrosett. Men det får ni se nästa helg. Nu är det dags att välja färg för i nästa vecka börjar  Fredriks bolag, Nybergs kakel och golv att måla.

Den här veckan har rent ut sagt varit en riktig skitvecka på alla sätt och vis. Sjukt mycket jobb, allt med flytten, knappt någon sömn, hela livet ligger i flyttkartonger och sextontusen andra grejer som skulle lösas. Både jag och Markus har varit helt slut och supersura båda två. Men så får det vara ibland, bara att bita ihop och blicka framåt. Det här med med mitt nyårslöfte att inte jobba helger har inte gått så bra. Men nästa vecka händer det. Kvällen och natten kommer att få spenderas här på kontoret – en ny Metro Mode Home (hurra!) bilaga ska vara klar och inlämnad imogron bitti. Ska faktiskt bli lite mysigt – spelar musik på högsta volym och hinkar cola light är ju verkligen en nattmänniska. Älskar att sitta uppe på natten. Avskyr mornar.

Men något som varit positivt den här veckan är att det regnat in roliga och spännande jobbförfrågningar. Så redan imorgon ska jag faktiskt spela in en pilot för ett nytt tv-program som garanterat kommer bli en kioskvältare om det blir insålt. Älskar formatet.

Så nu har jag ställt in alla möten imorgon förmiddag så jag kan ta en riktigt sovmorgon och rivstarta veckan med nya tag.

Haha, hur STOR är den här kaffen? Beställde en stor kaffe på Z-eleven men räknade inte med att få en liter kaffe, haha.

Den här dagen har tagit på krafterna. Nästa gång, om några år, när jag säger att jag är sugen på att flytta igen. Påminn mig om den här dagen. Säg åt mig att tänka om. Vilken pers. Dagens lyckorus var iallafall den här ursöta hunden som jag ville sno med mig hem. Jag vill så gärna ha en lurvig kompis. Det var en riktigt skönjävel till hund.

Sedan kom Smartbox och hämtade allt som skulle magasineras. Så skönt att kunna magasinera allt. Jag och mamma gick en miljard vändor tillsammans med Kalle från Smartbox. Det kändes nästan som att vi var med i ett videospel. Kartongerna tog aldrig slut. Det var som att så fort man vände bort ryggen så ploppade det upp en ny. De kör alltså ut en träbox i en lastbil som du får fylla och sedan magasinerar dem det åt dig. Så smart, hade dem sist jag flyttade med.

Sedan gjorde jag och världens bästa mamma ett hästjobb och körde över de sista sakerna till Markus i omgångar. Vad hade jag gjort utan mamma? Hon har hjälpt mig så mycket med den här flytten. Världens bästa mamma – tack från hela mitt hjärta <3

Och tack min kärlek för den här tiden. Även om vår kärleksaffär inte höll mer än 1 1/5 år kommer du alltid ha en speciell plats i mitt hjärta. Tur att vi skildes åt som vänner, så jag får komma och hälsa på nu när du blivit tillsammans med Dasha.