Petra Tungården

I samarbete med Gina Tricot.

Snart är vi framme i Göteborg, wihoo. Jag och Pamela är superpeppade.

Vi ses väl ikväll? 19.00-21.00! Glöm inte OSA, vet att listan börjar bli full – so hurry! 

Efter en veckas vistelse i Gargnano så bar det av till Sirmione som låg två timmar bort med bil. Det var ganska mycket mer turister i Sirmione, nästan för mycket – men det var väldigt vackert. Blev upp över öronen kär i den här byggnaden.

Och i alla fasade som stod i blom.

En av kvällarna när det vankades middag så vi ut så här…

Och så här såg kanske världens godaste ravioli ut. Sinnessjuk var den.

För att inte tala om den här risotton som Markus åt.

Sista dagen i Sirmione mötte jag upp de här damerna efter frukosten. Det var dags att bege sig till dagens lunchspot.

Och grabbarna.

Sedan bar det av till en riktigt mysig resturang vid havet.

Dessvärre var vi så många så vi var tvungna att dela upp oss. Tur att dessa tre är underhållande nog.

Så fina menyer.

Som eskorterades in av små underbara förrätter.

Det här ägget var himmelskt.

Sedan var det dags att beställa mat och viktigast av allt. Att lokaliserat ett vin i ”bibeln”, haha. Har ni sett en tjockare vinlista? Haha, helt sjukt.

Jag hade beställt lamm. Som var magi.

Och Mathilda åt piggvar.

Hade en så dålig magkänsla redan igår. Vet inte om det berodde på det faktum att det kändes som att sommaren sprang ifrån mig? Eller det faktum att jag insåg att semestern verkligen är över och att allt är på riktigt igen. Allt kändes bara plötsligt så dystert och kallt. Normalt sett brukar sommaren försvinna lite som en dimmer, gradantalet liksom sjunker i takt med att det blir mörkare ute – och man blir på något konstigt sätt mentalt förbered på vad som komma skall. Men imorse när jag möttes av de kalla vindarna mot mina bara ben kändes det som att någon bara rykte bort mattan under mig – som att proppen gick i hela huset och det blev kolsvart.

Visst är inte sommaren över än? Jag behöver mer sommar och värme. Ljumna sommarkvällar och färgglada höstpromenader. Jag är inte redo att dimra ner än och krypa in i mitt skal.

Läste en artikel av en slump om just överstående. Att det viktigaste är att just bibehålla mönstret och det sociala från semestern för att inte hamna i höstdepression. Kloka ord, haha. Yes, det ska jag banne mig göra. 

Ska uppdatera er mer ikväll. Har haft möten precis hela dagen.

Så kika in här då <3