Ellegalan står runt dörren – det är exakt 11 dagar kvar tills galan går om stapeln och JAG HAR INGET ATT HA PÅ MIG.

Jag vill ha Acne’s denimkostym, den som Fiona hade på plåtningen för Metro på bilden nedan. Men den har inte nått butik än – så jag måste ha något i back up. Help me! Har ni sett något kul? 

Det bästa jag vet – Nyhetsmorgon! Jag älskar det och har saknat det!

Tystnad. Efter att ha lekt rövare i 11 hela dagar i en stad som nu känns väldigt långt borta (och nästan overklig) – fick jag ett hårt slag i ansiktet i afton att jäklar ”Välkommen tillbaka till verkligheten”. Man ska börja det nya året med lite bekännelser, so here we go.

– För det första kollade jag mitt konto och kontoutdrag. Jag har nog aldrig sett så många minustecken i en följd. Regel: gör aldrig mer om det på en söndag. Åre, är som herrarna jag bodde hos sa, ”ren kapitalförstörelse”. Det är så många minus att jag börjar fantisera fram plus.

– För det andra, börja aldrig räkna ut exakt hur mycket pengar du spenderat på mat och alkohol och inse att du kunde åkt till Thailand på en två veckors semester för samma generande alkoholrelaterade summa.

– För det tredje – prova inte din nya klänning från Victoria Secret som du kände dig döläcker i innan du åkte, men numera ser ut som en av deltagarna från första veckan i Biggest Loser.

– För det fjärde, ät inte en pizza när du redan har ångest över att du gått upp en miljon kilo på 11 dagar.

– För det femte, lova dig själv att aldrig någonsin köra en säsong i Åre. Det kommer bli jobbigare än att gå ner gravidkilona efter första barnet.

– För det sjätte, ät inte upp din matlåda till middag när du redan ätit en pizza till lunch.  (och Spagetti Bolognese till FRUKOST!?). WTF! Jag kan lätt förstå hur folk blir smällfeta – det börjar med en resa till Åre.

– För det sjunde, jag hånglade med en kille som hade en stjärna på halsen i Åre (en stjärna!?). Jag har tappat det, haha.

– För det åttonde, SÄTT ALKOHOLLÅS PÅ MOBILEN KVINNA. Jag har sagt det förut och jag säger det igen – jag är mästare på fyllesms. Jag kan skriva vad som helst mellan himmel och jord. Fingrarna bara dansar fram över bokstäverna och helt plötsligt har jag skrivit ihop något osammanhängande perverst meddelande som ingen (framför allt inte jag själv dagen efter) mår bra av att läsa. Istället känner mig sig illa till mods och undrar om det verkligen var jag eller en lastbilschaffis från Mora som snodde telefonen och komponerade ihop det generande stycket som får mig att rodna. Det är en dold talang jag besitter. Jag funderar på om jag kanske skulle ta och skriva en bok med alla fyllesms jag skrivit genom tiderna. Det vore något för barnbarnen inom sinom tid. 

Så nu är det er tur hit me!