Kjol Topshop, Blus Nelly, Väska Stuad, Örhänge Na-Kd, Halsband Na-kd.

Den här våren kommer butikerna fyllas med plagg med hög midja som riktar allt strålkastarljus mot just midjan! På catwalken har de florerat både byxor, shorts och kjolar med drapering tillsammans med ett tillhörande bältet runt kroppens mittpunkt.

Det är nog min bästa kombination, högt skuren underdel till en midjekort blus eller topp. Klickade hem den här kjolen från Topshop precis innan resan och tror det kommer bli en riktig

Strålande sol, milslång strand vit som snö, klarblått vatten, förföriska drinkar – bara ni. Det här med parsemester. Nästan två hela veckor själva. 13 frukostar, luncher, drinkar och middagar. Jag var lite nervös att det skulle bli tradigt. Inte för att jag inte älskar Markus till månen och tillbaka. Men efter ett tag har man synat varandra i varenda liten söm, grottat ner sig i varandra så djupt det går men sen då? Jag och Markus har varit på flera semestrar själva förut, men aldrig så länge – helt ensamma. Forni, min relationsexpert, brukar alltid säga att semestrar på tu man hand är balsam för relationen. Att det behövs för att smörja maskineriet. Ibland flyter bara vardagen på och man hinner inte stanna upp och rå om varandra på riktigt.

Helvete vad kul jag haft jag. Insett att man fästman faktiskt är riktigt underhållande. Det känns som att vi kommit varandra ett lager djupare. Tji, fick jag.

Jag är ett planeringsfreak när det kommer till resor. Bokar in utflykter och restauranger som att det vore ett schema i skolan. Men den här resan har vi bara tagit dagarna som de kommit, ätit det vi varit sugna på – och jag har inte känt mig rastlös en enda gång. Det är som att det ligger ett namaste täcke över Tulum Beach.

Jag hörde på Nyhetsmorgon att det är på semestern det bär eller brister. Låter ju paradoxalt då det är då man ska ha det som bäst tänker man. Det man längtat, trånat och drömt om vardagskvällarna det varit lite tufft. Sedan sitter man där på planet med förväntningar höga som skyskrapor. Dessutom ska man vara tillsammans 24-timmar om dygnet.

Nyckeln är nog njuta av varandra, sänka axlarna och lägga bort mobilen och släppa att allt kanske inte måste vara perfekt hela tiden.

Jag tror inte man ska se semestern som lösningen, för det viktigaste av allt är vardagen. Jag lyssnade på en Oprah’s podcast ”Super Soul” med Brené Brown. Avsnittet heter Daring Greatly och där pratar man om hur rädslor får oss att komma närmare varandra och om tacksamhet. De talar om en undersökning där folk pratar om vad man saknar mest med en närstående som gått bort så är det inte solnedgången på Barbados, utan det välbekanta ljudet av när ens partner kommer in genom dörren efter jobbet eller skratten från ens barn som leker i rummet bredvid. Blivit besatt av Brené Brown, ni måste lyssna när hon är med i Ted Talks där hon pratar om styrkan i sårbarhet. Det får en att vilja sänka den där garden som man envisas med att hålla upp – kolla på youtubeklippet här. 

Ta hand om de ni älskar <3 Pussar från Tulum!

Efter två nätter på Azul tog vi vårt pick och pack och begav oss till Tata som Forni hade tipsat oss om. Det låg bara ett stenkast bort från det andra hotellet.

Tata är nyöppnat prisvärt hotell. Som Forni skrev man får väldigt mycket hotell för pengarna. Dessutom är personalen här bland de charmigaste människorna jag träffat. De har alltid ett leende på läpparna och skrattar konstant. Jag och Markus har typ blivit bästis med alla i baren. Det är därför jag älskar mindre boutiquehotell, man bygger relationer. Man lär känna personalen, det blir mer som ens vänner. Jag älskar alla handgjorda trädetaljer.

Om ni ska bo här tycker jag att ni ska maila och säga att ni vill bo ocean front så försöker de fixa det. Säg också att ni vill bo på våning två eller tre. Vi bor på botten och det är också bra, men det är ju trevligare att komma upp en bit för då känns det som man bor i havet. Men vi bokade ju i sista sekund, så det var tokfullt.

Alltså frukosten här i Tulum. Jag har bestämt mig för att prova igenom hela menyn. Ofta är jag tråkig och äter samma sak alla dagar, men nu plötsligt händer det. Hittills har jag jobbat mig igenom: Sunny side up, Avocado Toast, Enchilladas, Omlett.

En av kvällarna åt vi middag på Mur Mur som flera tipsat om. Du möts av en bar omringad av gungor så du kan gunga i dig drinken medan du väntar på ditt bord.

Jag tror att jag valde helt fel rätt här. Jag fick en köttbit med typ 80 % fett vilket tydligen var rätten. Man skulle blanda fettet med köttet. Det var verkligen inte för mig, kunde knappt äta en tugga. Men det var nog jag som gjorde fel val.

Tycker verkligen om min nya väska från Staud som jag köpte innan Thailand.

Alla ställen ser ut som små bohemiska hippiehak med en triljon lampor och ljus.

Efter Mur Mur kollade vi i lite butiker och tog en drink innan vi åkte hem och la oss. Alla butiker är fyllda till bredden av linne, transparenta tyger, korgväskor. Jag hade gärna plockat med mig rubbet hem, dessvärre är det ruggigt dyrt. Bara en liten baddräkt går på två tusenlappar, rimligt. Men däremot kan man ju fönstershoppa och inspireras lite. Markus tycker jag är knäpp som vill kolla, även fast jag vet att jag inte har råd eller kommer köpa något.

Sedan blev det morgon igen. Jag har vaknat av mig själv 06.30 sharp varje morgon, typ på klockslaget.

När klockan slog åtta begav vi oss till Bejuco en pärla som ligger lite undangömd som en kompis hade tipsat om.

Vet inte riktigt vad jag gör med min mun, men älskar den här klänningen. Den åker med varje semester, älskar plagg man slipper ha bh i.

När man slingrat sig in på en liten stig känns det som att man kliver rakt in i en saga. En öppen eld, så hyddor utrustade med små sittpuffar och ett litet bord.

Man kan alltså äta middag i tälten belägna precis vid havet eller bara ta en drink i sin lilla koja under den klara stjärnhimlen.

Dock blåste det ganska mycket så jag och Markus valde att hoppa runt. Vi startade vårt bordhoppande med ett glas rött vid brasan.

Sedan slog vi oss ner längst ner på stranden vid ett bord. Jag tycker det är ganska skönt att ”sitta ordentligt” när man äter.

Sedan avslutade vi vårt besök med att krypa in i den här kojan och snacka strunt. Om jag någonsin äger ett landställe kommer en sån här svävande koja toppa min wishlist.

Av en slump gick vi förbi en bar där ett magiskt band spelade så vi smet in och lyssnade en stund.