Jag är helt död, mina fötter värker som bara den – har nog gått typ 5 mil på två dagar. Nu ska jag släpa mig iväg för att köpa en minneskortläsare till kameran.
Man känner sig lite som ett ufo här. Alla kollar upp på en och fnissar. Ja, om man någon gång känt sig råsugen på att banta så är det i det här landet. Och hela tiden får man höra: ”Oh, no miss – not your size, too big” och så kollar de upp på en och skakar på huvudet, haha.
Idag har jag iallafall köpt lösögonfransar för 5 år framåt. Vår guide började undra om det stod rätt till i min skalle. ”THAT MANY?”
Idag åt jag kotunga till lunch, jag trodde det var fläsk. Men det visade det sig att det inte alls var, haha. Och igår åt jag brosk.
Ska aldrig mer klaga på en sunkig toa hemma.
China by morgning.
