Boutiquehotel

Hotelito Azul, Middag på Gitano, Efterrätt till Varmrätt och Drink på Papaya Playa Project.

hotelito azul

Det här var det första vi möttes av efter nästan en dygns flygresa om man inkluderar vår övernattning i Miami. Jag önskar att jag kunde teleportera alla er läsare hit. Sanden är len  som en smekning under foten när man går, himlen så otroligt blå och det turkosa vattnet ser ut som ett livslevande VSCO-filter.

hotelito azul
Första semsterdagen sköljdes ner med två baljliknande sangriaglas.

hotelito azul
Efter några timmar fick vi vårt rum som låg ett stenkast från havet. Kändes nästan som man bodde i vågorna.


Hela hotellet är täckt av sand. Jag har alltid varit ett barfota barn, bär aldrig strumpor och får jag välja så lämnar jag skorna hemma. Kanske inte det mest optimala för mina fossingars yttre. Markus har nämligen lenare fötter än mig. ”Sandpappret” kallar han mig ibland om kvällarna när jag försöker värma mina fötter mot hans ben. Och då pratar vi inte om det fina polerande pappret, utan det grova som ska bekämpa den mest obehandlade ytan. Han säger att jag skadar honom eller rispar upp hans hud. Alltså jag går ju på pedikyr, men tror alla mina år barfota har lagt grunden för mina fötters framtid. Kan ändå tycka att det kan vara en bra egenskap, med elefanthud alltså. Kan springa hur snabbt som helst på oskönt underlag, hade säkert kunna parera vassa nålar och har ett extra skydd mot glasbitar. Bara en sådan sak.

Tulum Beach
Så fina blomsterarrangemang överallt.

Ganni
Den här nya bikinin från Ganni fick åka med i bagaget.

Hotelito Azul
Jag vaknade redan vid 06.00 till solen som växte i horisonten. Snacka om att sitta på havets frontrow, den här bilden är tagen med min mobil, helt utan något krusidul. Jag låg helt stilla och tittade på solen i en timme. Hade sådant namaste moment.

Vi bokade boutiquehotellet Hotelito Azul i sista sekund. Så glad över det, älskade allt med Azul, önskar så här i efterhand att vi hade haft mer än två nätter.

Hotelito Azul
Sedan gick vi ner till frukosten, det första man möts av är ett hav av färska frukter och grönsaker.

Hotelito Azul
Sluta tänk om man kunde få sådan här pangfrukost varje morgon.

Tulum Beach-16
Tulum Beach-16

Sedan tog vi en ny promenad. Älskar Markus nya skjorta från Nikben i frotté, det är en killkompis till mig Niklas som grundat märket. De har ju tidigare bara gjort badshorts men nu släpper de även plagg.

Petra Tungården Bikini
Petra Tungården Bikini
Skönt att man hade en liten grundbränna från Thailand. Dock är solen riktigt stark här, smörjde in mig med 30 hela dagen igår men lyckades ändå bränna mig rejält.

hotelito azul
Sedan traskade vi tillbaka och drack varsin corona.

Hotelito Azul
Ute på terassen.

GITANOPressbild. (Ville visa den maffiga entrén, men det var så mörkt och så svårt att fånga på bild).

Aftonen spenderades på Gitano och trots att de missade vår huvudrätt var det helt magiskt. De kompenserade och bjöd på den godaste cheesecaken jag någonsin stoppat i min mun. Uttrycket ”smälte i munnen” fick en helt ny innebörd. Och hur ofta får man egentligen äta efterrätt till huvudmål. Allt detta skedde med ett liveband som spelade merengue mitt bland alla resturanggäster.

Gitano-Tulum
Det känns nästan som att du äter middag mitt ute i djungeln med kristallkronor som dinglar från grenarna. Eftersom jag och Markus bubblade av energi så fortsatte vi kvällen med en drink på Papaya Playa Project.

Papaya Playa Project
Men vi blev inte så långlivade, men det var häftigt att se. Som en stor nattklubb mitt på stranden med palmer som väggar.

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!