Nu kastar vi oss tillbaka några dagar till den dagen vi åt lunch på Nomade. Helt klart ett av Tulums finaste och bästa hotell som ligger dörr i dörr med Be Tulum som delar etta platsen. Det är så bohemlyxigt det kan bli. Väldigt avskalat, men ändå så chict. Antagligen också Tulum mest miljömedvetna hotell – enligt Fornis Tulum Guide. Lorpan var kittas i Nikben från topp till tå.

När naturen blir en del av inredningen.

På lunchrestaurangen sitter man på kuddar direkt i sanden så man kan gosa ner fötterna i den lena sanden med havet som kuliss.

Önskar jag kunde teleportera ljudet till er. De spelade någon flummig yoga techno musik som liksom blev pricken över i:et. Typ plingande meditationsljus med tempo och bas.

Jag beställde in en grillad tonfisk. Den var ruggigt god, perfekt grillad men det var inte sekunderna på grillen som gjorde rätten utan enligt mig det mest avgörande – såsen, haha. Getostkräm, wasabisoyakräm och sedan det syrliga från limeklyftan. Dra mig baklänges vad gott det var tillsammans.

<3

Sedan började vi traska tillbaka längst stranden. Nomade ligger längst bort så det är nog iallafall en halvtimmespromenad tillbaka till Tata som vi bodde på då.

Det var inte bara vi som var såsiga efter en heldag i solen.

Ville plocka med mig den här sötjäveln hem. Han kunde knappt hålla ögonen öppna. Markus  älskar hundar mer än mycket och är besatt av Takis Dog Shelter. Han tar hand och räddar hundar i Grekland. Så varje morgon brukar Markus väcka mig med en ny värmande film från hans shelter.

Sedan avslutade vi hela promenaden med min nya favoritdrink: mezcal mule. Mezcal är tillverkat av arter i agavesläktet som råvara. Och kommer just då från Mexico och smakar lite rökigt.

Efter två nätter på Azul tog vi vårt pick och pack och begav oss till Tata som Forni hade tipsat oss om. Det låg bara ett stenkast bort från det andra hotellet.

Tata är nyöppnat prisvärt hotell. Som Forni skrev man får väldigt mycket hotell för pengarna. Dessutom är personalen här bland de charmigaste människorna jag träffat. De har alltid ett leende på läpparna och skrattar konstant. Jag och Markus har typ blivit bästis med alla i baren. Det är därför jag älskar mindre boutiquehotell, man bygger relationer. Man lär känna personalen, det blir mer som ens vänner. Jag älskar alla handgjorda trädetaljer.

Om ni ska bo här tycker jag att ni ska maila och säga att ni vill bo ocean front så försöker de fixa det. Säg också att ni vill bo på våning två eller tre. Vi bor på botten och det är också bra, men det är ju trevligare att komma upp en bit för då känns det som man bor i havet. Men vi bokade ju i sista sekund, så det var tokfullt.

Alltså frukosten här i Tulum. Jag har bestämt mig för att prova igenom hela menyn. Ofta är jag tråkig och äter samma sak alla dagar, men nu plötsligt händer det. Hittills har jag jobbat mig igenom: Sunny side up, Avocado Toast, Enchilladas, Omlett.

En av kvällarna åt vi middag på Mur Mur som flera tipsat om. Du möts av en bar omringad av gungor så du kan gunga i dig drinken medan du väntar på ditt bord.

Jag tror att jag valde helt fel rätt här. Jag fick en köttbit med typ 80 % fett vilket tydligen var rätten. Man skulle blanda fettet med köttet. Det var verkligen inte för mig, kunde knappt äta en tugga. Men det var nog jag som gjorde fel val.

Tycker verkligen om min nya väska från Staud som jag köpte innan Thailand.

Alla ställen ser ut som små bohemiska hippiehak med en triljon lampor och ljus.

Efter Mur Mur kollade vi i lite butiker och tog en drink innan vi åkte hem och la oss. Alla butiker är fyllda till bredden av linne, transparenta tyger, korgväskor. Jag hade gärna plockat med mig rubbet hem, dessvärre är det ruggigt dyrt. Bara en liten baddräkt går på två tusenlappar, rimligt. Men däremot kan man ju fönstershoppa och inspireras lite. Markus tycker jag är knäpp som vill kolla, även fast jag vet att jag inte har råd eller kommer köpa något.

Sedan blev det morgon igen. Jag har vaknat av mig själv 06.30 sharp varje morgon, typ på klockslaget.

När klockan slog åtta begav vi oss till Bejuco en pärla som ligger lite undangömd som en kompis hade tipsat om.

Vet inte riktigt vad jag gör med min mun, men älskar den här klänningen. Den åker med varje semester, älskar plagg man slipper ha bh i.

När man slingrat sig in på en liten stig känns det som att man kliver rakt in i en saga. En öppen eld, så hyddor utrustade med små sittpuffar och ett litet bord.

Man kan alltså äta middag i tälten belägna precis vid havet eller bara ta en drink i sin lilla koja under den klara stjärnhimlen.

Dock blåste det ganska mycket så jag och Markus valde att hoppa runt. Vi startade vårt bordhoppande med ett glas rött vid brasan.

Sedan slog vi oss ner längst ner på stranden vid ett bord. Jag tycker det är ganska skönt att ”sitta ordentligt” när man äter.

Sedan avslutade vi vårt besök med att krypa in i den här kojan och snacka strunt. Om jag någonsin äger ett landställe kommer en sån här svävande koja toppa min wishlist.

Av en slump gick vi förbi en bar där ett magiskt band spelade så vi smet in och lyssnade en stund.