I det här inlägget förekommer reklam för Norwegian, Soft Goat och El Blok. 

Jag och Lorpan flög Norwegians nya dreamliner ner till Puerto Rico. Direktflyg hela vägen i deras premiumkabin som faktiskt var grym. Större säten, mer benutrymme och allt var sprillans nytt. Så kul att även budget flygbolagen kan erbjuda uppgraderingar till priser man faktiskt kan ha råd med. Jag hade ju jobbat så sjukt mycket innan, så jag totaldäckade och sov typ hela flighten. Var nästan lite besviken när vi redan var framme, haha. Ville hinna se någon film. Jag hör till personerna som älskar långflighter, tycker det är så skönt att bara stänga av allt, pilla på datorn i lugn och ro, kolla på någon film. Och framför allt det faktum att ingen kan nå en.

Jag flög såklart i mitt kit från Soft Goat. Kollektionen sålde ju slut innan jul och många har frågat när nästa påfyllning kommer. Och igår damp den in i butik. Vi får se om kitten kommer fortsätta att finnas i sortimentet eller om vi kommer hitta på något nytt spännande. Men nu finns iallafall alla kitten i svart och grått igen – i alla storlekar. Klicka här för att komma till Soft Goats hemsida!

När vi hade landat spenderade vi som sagt en kväll och natt i Old Town (klicka här om du vill läsa inlägget från Old Town). Vid lunch dagen efter begav vi oss tillbaka till San Juans flygplats för att ta planet över till Vieques. Jag och Markus undrade vart alla andra höll hus som skulle över till ön. Vi satt själva i över en timme.

Sedan kom det ett par till. När vi kom ut till planet förstod vi varför. Planet rymde bara 6 personer. På vägen hem från Vieques flög vi med ett lite större plan, det rymde 10 personer.

Ja, ni ser ju själva, haha. Inte världens största plan.

Fick nästan en chock när jag kollade ut över havet. Har aldrig i hela mitt liv sett så blått klart vatten.

Flighten över tar bara 20 minuter.

När vi kom fram sprang vi in på hotellrummet och kastade av oss alla kläder och svidade om snabbt som tusan och sprang ner till stranden precis nedanför hotellet.

Vi hade ju blivit nedbjudna av El Blok fyra nätter för att få uppleva hotellet och Vieques. El Blok är ett nybyggt designhotell mitt i Karibien.

Efter stranden tog vi en närmare titt på vårt rum. Hela hotellet kändes väldigt skandinaviskt och avskalat. Arkitekturen är helt fantastisk.

Så fint med skuggorna som lyser genom fasaden. Och gör olika mönster beroende på tid på dagen.

Vår terass!

Där nere ligger stranden som jag och Markus sprang ner till.

Sedan gick vi upp på takterassen och chillade. Jag beställde in helt magiska ”chips” gjort på en frukt från Vieques. Jag har inte investerat i ett limegrönt armband, utan accessoaren är nämligen nyckeln in till rummet. Väldigt high tech! Framförallt som gjort för mig som som har en tendens att hämta ut en miljon nya nyckelkort i repan varje semester.

Lorpan <3

Älskar betonginteriören.

Markus vägrade egentligen ta den här bilden. Han trodde jag skulle trilla ner.

Sedan åt vi middag med det trötta gänget som precis anlänt. Vi började med friterade skaldjursbollar. Behöver jag säga att de var förbannat goda.

Sedan åt jag en helt magisk fisk till varmrätt. Sedan stupade alla i säng.

Vaknade upp vid 06.30 och tog en lång PW. Ambitionsnivån var på topp första morgonen, haha.

Överallt i Vieques går hästar fria. De är ute och betar överallt. Alla hästar har en ägare, men de låter hästarna gå fritt och fångar in dem när de behövs.

Så dessa puddingar höll mig sällskap en bra bit.

Fick en till chock över hur blått vattnet var. Vet inte hur många bilder jag har på strandkanten i min telefon efter resan.

Sedan svidade jag om till strandkläder.

Sedan tog El Blok, som drivs av en svinhärlig amerikans tjej Lainy, med oss till stranden Navío. Som jag nog skulle säga är en av mina favoritstränder (so far, hann inte se alla) på Vieques. Det finns över 24 stränder på Vieques och sedan finns det massa undangömnda ”secret beaches” som de kallar dem.

Så lummigt och vackert.

Man får ha med sig egna stolar, dryck och mat.

Det här vattnet, wow! turkosare än så här blir det typ inte.

Lainy hade gjort hemmagjord rum punch till oss. Den gick åt som smör i solsken.

Vid lunch kom hon och lämnade en double cheese burger till mig. Kan ha varit en av de godaste hamburgarna jag ätit.

Det var två norskar, två danskar och två finskar med på pressresan. Ja, och såklart jag och Markus då.

Lene, från Norge, är helt galen, haha. En av de roligaste personerna jag träffat på länge. Dagen till ära hade jag på mig en ny bikini från (annonslänk) Na-Kd.

Sedan lurade Markus med mig ut i vågorna för att bodysurfa. Man ligger med kroppen på brädan när man tar vågen.

Jag lyckades ta två vågor, men låg mest på botten och fick in sand på de mest intima ställena. Upptäckte igår att jag fortfarande har kvar sand i örat efter det äventyret.

Hello hott stuff.

När Lainy kom för att hämta oss hade hon med sig en av sina fem hundar. Den här sötisen älskade att bada och sprang ut till Markus.

Och det var dag 1 i Vieques. 

Nu är jag tillbaka mina vänner – landade precis i Stockholm. I detta härliga inspirerande väder – vilket välkomnande. Regnet smattrade nästan elakt mot bilrutan och vinden ville bestämt komma innanför skinnet och kyla ner varenda del av min kropp medan vi väntade på taxin.

Men allt handlar om inställning. Jag säger som Rudolf, Sunes pappa: ”Sol i sinne, Brun Inne”.

Nu har jag så mycket roliga inlägg som jag ska peppra er med hela veckan.

Jag tycker vi börjar från början. Jag och Markus hade bestämt att vi skulle åka iväg. Först hade vi tänkt att vi skulle åka till Mexico närmare bestämt Tullum. Men i samma veva som vi skulle boka blev jag kontaktad av hotellet El Blok som undrade om jag ville komma ner på en pressresa fyra nätter med några andra skandinaver till Vieques en ö i Karibien utanför Puerto Rico. Så jag tackade ja och Markus bokade också på. Vi hade som sagt planerat att ha en längre semester själva. Så vi valde att stanna 5 dagar privat också. El Blok inläggen kommer tydligt att märkas ut, men jag tycker vi börjar i rätt ända.

Vi landade på fredag eftermiddag i San Juan, Puerto Rico. Jag hade lyckats sova hela resan, så var riktigt peppad på att uppleva Puerto Rico. När vi skulle boka hotell i San Juan Old Town veckan innan var allt fullbokat förutom ett hotell. Jag och Markus tänkte att tusan vad poppis gamla stan måste vara.

När vi kom fram till hotellet, Monastery Art Suites, som var så fint inrett (och roligt!) blev vi dessutom uppgraderade för det var det enda rummet som fanns kvar.

Fint sovrum. Enda nackdelen var att det var utsikt mot ett berg. Fungerar ju en natt, men hade kanske inte velat stirra in i ett berg en hel resa. Fast jag tycker personligen att en eller två nätter räcker för Old Town.

Hotellets entré låg fil i fil med ett stort ballroom som användes till bröllop och konferenser.

När vi satte oss i taxin från flygplatsen sa taxichauffören att han inte visste om han skulle kunna köra oss ända fram till hotellet. För tydligen hade jag och Markus lyckats pricka in den årliga Sanse Festivalen som äger rum en gång om året. Det var människor precis överallt.

Alla dansade salsa, sjöng, festade. Stämningen var helt magisk. Det såg ut precis så som jag föreställt mig Puerto Rico.

Jag slängde på mig det mest salsa kompatibla jag hade packat med mig.

Annonslänk: Klänning från Na-Kd

Alla gick runt med en brödbit som rent storleksmässigt likväl skulle kunna varit ett vapen. Så vi ville inte vara sämre. Både jag och Markus trodde att brödet hade legat i samma frityr som en fisk. Men efteråt fick vi veta att det tydligen var friterad fisk i brödet, haha.

Gamla stan i San Juan är en bloggares våta dröm. Det är nämligen färgglada byggnader i alla regnbågensfärger precis överallt.

Den ena fasaden festligare än den andra.

Jag blev såklart upp över öronen förtjust i den här rosa och lila skolan.

Eller den här vinröda byggnaden.

Fast rosa är ju ändå så fint!

Finns det något härligare än att blotta sina bleka spiror och strosa runt i en tunn klänning efter att man varit instängd i lager på lager.

Sedan snubblade vi över ett cigarrstånd där Markus la vantarna på någon vaniljhistoria.

When in Puerto Rico…

Sedan bestämde vi oss för att fly folkhavet och ta en drink och äta någonstans. Som tur var råkade vi av en slump få syn på en skylt som vittnade om en takterass.

Markus fick avnjuta sin cigarr till hög salsamusik. Och vi pratade om hur fantastiskt det är när unga som gamla festar tillsammans.

Resans första, men inte sista – mojito.

Efter några drinkar traskade vi hem genom folkhavet. Dagen efter skulle vi nämligen flyga över till Vieques. Men jag är så glad att vi omedvetet lyckades pricka in just den här folkfesten. Verkligen kul att få ha upplevt en tvättäkta Puerto Rico Festival.