Idag firar jag och Markus 2 år som förlovade! What! Vem hade kunnat tro att den där Tinderdejten för tre år sedan skulle leda till en förlovning, snart giftermål och förhoppningsvis inom sinom tid barn och familj!

Helvete det trodde jag inte på vår första dejt. Markus sa att det var kärlek från första ögonkastet. Jag var lite mer svårflirtad. För mig tog det till tredje dejten innan jag kände att wow det här är verkligen något som jag inte känt förut. En trygghet som jag aldrig upplevt förut. Sedan slog det gnistor när vi spenderade en helg i Paris, klyschigt nog  – och jag skulle nog säga att det var då jag verkligen blev kär.

Under alla år som jag var singel, för jag var ju singel i en jävla massa år, typ hela mitt liv, kände jag ofta att vad tusan gör jag för fel? Varför blir jag dumpad? Eller varför slutar jag vara intresserad? Ja, jag var en jävel på att dejta. Tror faktiskt att få är lika bra på att dejta som jag, haha. Får man vara så vidrig att man sätter sig själv på den piedestalen. Men ofta rann det ut i sanden efter några månader, ett halvår eller så. Eller så fantiserade jag ihop en relation som inte fanns.

Minns ni det här inlägget?

”Du som är så härlig och rolig. Varför är inte du tillsammans med någon”

Idag vill jag iallafall utbringa en stor brakskål för Tinder för att ni fick mig hitta min livspartner och bästa kompis, Lorpan.

Jag tänkte att på fredag firar vi därför kärleken i bloggen.

Kan inte ni berätta om era bästa Tinderhistorier här i kommentarsfältet? Som jag kan få lyfta i bloggen? Bra som dåliga! Älskar att höra era berättelser!

Har ni några frågor om mig och Markus? Eller om dejting? Jag är inget proffs men haha som sagt dejtat en del! Hit me så svarar jag!